Virkessök 3/11-2007 på Ornö

Dag 5

Den 3/11 gav jag, Lina och Markus oss ut till Ornö där Linas låtsasmorfar Lars-Olof Alm har mark och vänligen lät oss leta efter krokvirke till den blivande knarren. Även om det kommer dröja innan dessa kommer till användning så är det bra att vara ute i god tid. Mina erfarenheter säger mig att letandet av krokvirke kan dra ut ordentligt på tiden. De krokiga träden brukar aldrig överleva en nitisk skogsägare som gallrar så därför kan de vara svåra att hitta. Störst chans att hitta dem är på klippig och bergig mark, och på mark som påverkas av tjäle, såsom lermark vid kärr och stenrik mark. Ett annat kriterium som är bra om området uppfyller är att det är någorlunda nära till väg för transport hem.

Letandet började längs med strandnära delen av marken som, inte förvånande, bidrog med flest krokar denna dag.

Ganska omgående hittade Lina en svagt krokig tallstam.

Overheadpappren med bottenstockar, upplängor, knän och tvärbalkar togs fram och genom att syfta mot stammen kunde ett passande intimmer väljas. Det blev en upplänga i sektion 2,5 akterut, Dvs. upplängan mellan bottenstock 2 och 3 räknat akterut från 0-spantet (mittspantet). Trädet antecknades och positionerades därefter med hjälp av GPS och markerades även med ett orange band. Läget uppe på ett berg nedanför vattnet gör transporten relativt enkel då det bara är att stjälpa ned ämnet i vattnet och dra bort det till släpvagnen när tiden kommer och den skall fällas.

Letandet gick vidare. Nästa fynd var Markus. En granrot befanns ha en bra form för ett knä. Nu ingår inte gran som material i Skuldelev 1 utan intimmret består av furu, ek eller lind varför denna rot får räknas som reserv om det skulle visa sig omöjligt att finna ett av knäna i dessa material.

Även om vi inte skulle få ta bordvirke på denna mark utan endast krokvirke så kunde vi inte låta bli att snegla på de grövre tallarna. Plötsligt såg vi en tall som var rak och utan stora grenar, eller döda sådana på de första 4-5 metrarna. Grenar och rötter sträckte sig radiellt rakt ut från stammen vilket indikerade att den sannolikt var rakvuxet. Den tunna rödbruna barken tydde på att den var frodvuxen, dvs. snabbvuxen och smidigare än tätvuxen furu. Frodvuxet bordvirke är vad som föredras i gamla tiders båtbygge då det är smidigare och mindre sprickbenäget än tätvuxet virke. Tallen var ca 60 cm i diameter i brösthöjd. Sannolikt kan man få ut ca 4 m långa ämnen ur denna tall. Vi får dock inte ta denna eftersom de vill ha kvar dylika träd.

Ytterligare en tall, denna gång en liten en med en utstickande gren skulle sannolikt funka till ett knä och markerades.

Vi gick tillbaka till Lars-Olofs stuga och avnjöt en god lunch varefter letandet fortsatte på den del av marken som vätte in mot ön. Det visade sig vara ganska kuperad mark vilket ju är bra för krokvirke. En hel del krokar hittades också men de var inte av rätt storlek eller form för denna båt. Markus kände av en dånande huvudvärk som jag kom ihåg att jag också fick i början av bygget av Himingläva då jag var ny på det här med att leta krokvirke. Att koncentrera sig så som man gör i jakten efter krokvirke medan man far fram i skogen leder ofta till huvudvärk eller lätt illamående. Är man van så slipper man detta, varför det blir så vet jag inte men det bör ha att göra med avsökningsbeteendet som bl.a. gör att den som är van snabbare sorterar bort ointressanta föremål.

Tyvärr hittade vi inga andra lämpliga krokar till bygget förutom de vi fann på förmiddagen. Behållningen var ändå god med två krokar till upplänga respektive knä. Dessutom fick vi en lång härlig promenad i ett omväxlande väder.