Arkeologiska undersökningar i vittfarnes spår

Marinarkeolog Gunilla Larsson deltog i Expedition Vittfarne 2004

Hon tyckte sig då ha funnit spår som hon ansåg kunde vara lämningar efter Ingvarståget.

Sommaren 2005 återvände hon på eget iniativ till Georgien för att undersöka det hon fann.

Läs hennes rapport från den första Svensk-Georgiska arkeologiska expeditionen.

Rapport expertutbyte och forskningssamarbete

”Between East and West”

Svensk-georgisk Arkeologisk expedition 12-27 juli 2005

Gunilla Larsson.   Inst. För Arkeologi och Antik Historia, Uppsala

Projekt ”Between East and West”, genomfört med stöd av Svenska Institutet.

Inledning

  Den 12-27 juli 2005 genomfördes en av Svenska Institutet finansierad forskningsexpedition i Georgien. Officiella samarbetspartners har varit Tamaz Beradze, professor i Historia vid Universitetet i Kutaisi och Julon Gagoschidze, fil. Dr och arkeolog vid State Museum of Georgia i Tbilisi. Besöket har bidragit inte bara till ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte, utan också till kunskapsuppbyggnad. Detta avser såväl fornlämningstyper, som fornsaksformer, liksom mer övergripande kulturarvsfrågor. En mindre arkeologisk provundersökning genomfördes inom ramen för den första svensk-georgiska arkeologiska expeditionen någonsin, varvid föremålet för denna undersökning var misstänkta gravhögar av skandinavisk typ vid Simoneti intill floden Kvirila där Ingvar den Vittfarnes expedition passerade ca 1040 e Kr. Resultatet indikerar att det kan röra sig om gravhögar av östsvensk, vikingatida typ. Den arkeologiska expedition som formats undersökte även påträffade lämningar från ”Expedition Vittfarne ” 2004, liksom ett antal lämningar som lokalbefolkningen informerade om. Härvid framkom ett misstänkt vrak vid Poti, 2 st ”settlement hills” ca 5 km Ö om Simoneti, en romartida (?) byggnadslämning, huvudvägen över Lichtibergen, d v s den riktiga sträckningen av en tidig nordlig gren av Sidenvägen, en samhälls- eller stadslämning invid denna, en kyrkogrund från 1000-talet i detta område, runliknande tecken i en borgruin vid Kutaisi, samt den riktiga platsen för slaget där Ingvars varjager deltog i Sasiretis strandskog (enl. Georgiska krönikan) mellan Bagrat IV och vasallen Liparit (ca 1041 e Kr). De påträffade lokalerna kommer att bli föremål för kommande gemensamma undersökningar i ett samarbetsprojekt för att fördjupa kunskaperna om ett kulturarv som berör både den svenska och georgiska historien, och som också kan användas för att uppmärksamma och lyfta fram regionen. Härvid kan förutsättningar skapas för en kulturturism i området, vilken skulle utgöra ett värdefullt bidrag till den ekonomiska utvecklingen.

Ett nätverk har bildats under besöken 2004-2005, som utgör grunden för det kommande samarbetsprojektet. De här aktiva forskarna och kulturaktörerna kommer att under våren 2006 träffas igen för fortsatta diskussioner och kunskapsutbyte i Sverige och samtidigt förmedla resultatet av deltagarnas forskning vid en mindre konferens, troligen den 7-9/4 (se kommande ansökan). Den viktigaste målsättningen är att vid detta tillfälle initiera ett större samarbetsprojekt, för vilket en SIDA-ansökan ska inlämnas i början av maj, liksom att samla alla aktiva forskare kring frågor som rör de hittills inom forskningen mycket bristfälligt belysta frågorna kring de långväga kontakterna mellan Skandinavien, Östeuropa och Kaukasus. En sådan samling är nödvändig för att kunna göra en gemensam insats, mot bakgrunden av bristfälliga möjligheter till kommunikation på annat sätt, att postgången i bl a Georgien inte fungerar, datorer ännu är ytterst ovanliga och endast möjliga att använda då det tillfälligtvis finns ström, vilket långa perioder av dygnet inte är fallet. Ett studiebesök av de i projektet deltagande forskarna från Georgien är också värdefullt för att på plats utöka kunskapen kring fornsaksmaterialet och de fornlämningstyper som kan finnas såsom lämningar efter kontakterna för 1000 år sedan.

Reseberättelse

Museet och Center of Archaeological Research i Tbilisi 13/7

  Undertecknad flög med Lufthansa via Munchen till Tbilisi, avfärd den 12 juli ankomst natten till den 13 juli, varvid Irakli Garibashvili, blibliotekschef i Tbilisi mötte för färd till staden. Under dagen hölls ett möte med bl a Julon Gagoshidze arkeolog vid State Museum of Georgia och Tamas Beradze, professor i Historia vid Universitetet i Kutaisi, vilka skulle deltaga i undersökningen. Mötet hölls på State Museum of Georgia i Tbilisi, varvid även museichefen David Lordkipanidze besöktes och informerades om projektet. lokala fynd från de senaste undersökningarna i området förevisades av museets arkeologer. Här fanns bland föremålen från både brons- och järnålder flera som har motsvarigheter i Skandinaviskt fyndmaterial, vittnande om betydligt tidigare kontakter än man tidigare känt till. Härefter besöktes, Center of Archeological Research of the Georgian Academy of Science, den myndighet som lämnat tillstånd till undersökningen vid Simoneti, där ett informationsmöte hölls med direktören Dr. Vakhtang Japaridze.

  Kontakten med Irakli Garibashvili uppstod redan sommaren 2004. Han är en nyckelperson i det nätverk som byggs upp, genom att han har tagit initiativ till att starta en mer organiserad kulturförmedling i Georgien. Han har planer på att göra biblioteken i Georgien till kulturinformationsplatser och samlingspunkter även för turister, emedan sådant helt saknas i Georgien. Ett första steg är den information om kontakterna under vikingatiden och Vittfarne som undertecknad och medlemmarna i Expedition Vittfarne hållit på biblioteken i Kutaisi och Tbilisi, liksom presskonferenser som förlades hit.

Besök hos ansvariga myndigheter och vid utgrävningsplatsen i Simoneti, Kutaisi 14/7

  På morgonen den 14/7 inleddes en resa med bil till västra Georgien för att besiktiga undersökningsplatsen, göra nödvändiga besök hos lokala myndigheter, samt planera närmare för den kommande undersökningen. På vägen inventerades den grävutrustning som Julon Gagoschidze förvarade i sitt sommarhus och förevisades också en 2500 år gammal borglämning på en konstgjord höjd som Julon undersökt under 90-talet. De regionala myndigheterna i Terjoladistriktet dit grävplatsen hör besöktes, däribland guvernören Taziel Panchulidze, som informerades skrev under ytterligare ett tillstånd för undersökningen. Även de lokala myndigheterna i Simoneti informerades och diskussioner om praktiska problem hölls. Dessa informerade också om fynd som lokalbefolkningen gjort, vilka visades. Båda lokalerna var s k ”settlement hills” höjdboplatser från ca 1000-0 BC, varav en hade rikligt med keramik synligt i markskador. Till slut kunde även undersökningslokalen i Simoneti vid Kvirila besiktigas. Här hade material dumpats från inledda vägrenoveringar i Georgien (de första på flera decennier). Med hjälp av bl a amerikanska pengar håller åtminstone huvudvägen genom Georgien på att få en hållbar asfaltsbeläggning utan gropar och hål. Asfalt och betongklumpar hade körts till vår lokal p g a den närbelägna vägen. Man hade också avverkat de flesta av de träd, som tidigare funnits här.

  Kutaisi universitet besöktes under eftermiddagen, liksom de lokala antikvariska myndigheterna, vilka informerades om projektet

  Övernattning skedde i Kutaisi. På kvällen besöktes grävplatsen i Bagrats borg i Kutaisi, där man påträffat lämningar efter en underjordisk gång till floden och murar från romersk järnålder.

Vrak och ålderdomliga träkonstruktioner vid Poti, 15/7

  Tamaz Beradze, vilken som Georgier innehade undersökningstillståndet och deltog vid undersökningarna, är landets främsta sjöfartsexpert och hade för 30 år sedan iakttagit en vraklämning i sanden på en strand utanför Poti, som han ville ha ett utlåtande om. Från Kutaisi på morgonen den 15/7 fortsattes med bil till hamnstaden Poti vid Svarta havet. Det visade sig att den lämning som han misstänkte var det vraket låg ca 120 m ut från stranden i vattnet. Undertecknad simmade ut och undersökte lämningen, vilken bestod av uppstickande bearbetat trä inom ett 15-20 m långt område, men snarare tedde sig som en rest av en träkonstruktion i vattnet för brygga, hamnanläggning eller något annat. Inom 30 minuter efter vår ankomst kom Georgisk rikstäckande television och genomförde en intervju. De lokala historiker som förevisat platsen bjöd härefter på en traditionell supra innan färden tillbaka till Tbilisi inleddes.

Svensk-Georgiska fördjupade kulturkontakter den 16/7, Tbilisi

  Den 16/7 informerades Sveriges honorärkonsul Erik Johnsson om undersökningarna och planerna för framtiden, varvid han också framförde en önskan att deltaga vid vårt kommande, planerade svensk-georgiska seminarium 7-9/4 2006. Denna dag diskuterades även kulturarvsfrågor med Sofia Sakhanberidze, chef på Avd. för Kulturarvsfrågor på Kulturdepartementet i Georgien. Inbjuden och deltog vid bröllopet mellan Ekaterine Gagoschidze från Tbilisi och Göran Dahlin från Sverige (deltog i Expedition Vittfarne 2004), vilket blev sommarens största kulturella händelse, bevakat av flera TV-kanaler, radiokanaler och tidningar, ett ortodoxt bröllop i stadens äldsta bevarade kyrka. Ett enastående kulturevenemang med deltagande riksspelmän från Sverige, sång av Ensemble Tbilisi m m som lyfte fram de växande kulturella kontakterna mellan Sverige och Georgien.

Arkeologisk undersökningsexpedition till Simoneti 17-20/7

  Avfärd den 17/7 till västra Georgien och undersökningen i Simoneti. Deltagare Tamas Beradze (Kutaisi University), Gunilla Larsson (Uppsala Universitet), Julon Gagoschidze (State Museum of Georgia), David Beradze och Gimi (Tbilisi State University). Möte med den lokale borgmästaren i Simoneti först. Det visade sig att georgiska arkeologer inte gräver själva, utan anställer lokala grovarbetare som kommer med hackor och spadar, så också i Simoneti. Arkeologer sköter inmätning och dokumentation. Flera personer dök snabbt upp och ville jobba på denna nya arbetsplats…Sålunda anlitades 2-5 personer/dag som härefter var med och tog upp provschakt i 6 av de högar som finns vid Simoneti.

  Bakgrund: Längs floderna i Georgien iakttogs 2004 under Expedition Vittfarne på många avsides platser högar, vilka är av samma utseende, storlek och proportioner som i Mellansverige under yngre järnålder, ca 550 – 1050 e Kr. Lokala gravhögar är av ett helt annat utseende och betydligt större, varför högar av denna typ inte har uppmärksammats tidigare. Lokalen vid Simoneti hade valts ut främst för att den var lättillgänglig från väg och den enda som gick att pricka in med säkerhet på en karta utan tillgång till GPS.

  Resultat. Av de 6 undersökta högarna var 4 mycket störda av sentida verksamhet eller uppkastade från anläggningsarbeten i närheten. 2 av högarna täckte dock en stenpackning under vilken sot och kol, upplösta ben och rostfärgningar av nitar och spikar fanns. Detta är vad man finner i skandinaviska gravar från vikingatid, vilket gör att dessa skulle kunna vara gravhögar över deltagare i Ingvars expedition till området 1036-1041. Tillräckligt stora mängder av kol för datering gick inte att få tag på, varför några säkra slutsatser ej kan dras. Under stenpackningen där fynd kan förväntas, var en hård och kompakt lera, vilket försvårade undersökningen eftersom man inte hade tillgång till hackbord så att leran kunde finfördelas.

  Kommentar: Vid studiebesöket i Sverige bör våra Georgiska vänner få en inblick i hur Skandinaviska gravar ser ut och hur de undersöks. Den stora mängden keramik och byggnadslämningar på ordinära Georgisk undersökningar gör att man är främmande för undersökningar med skärslev och fyllfat, som används inom Nordisk arkeologi för att finna de små fragment av ben, trä, textil m m som är det källmaterial som vi här är utlämnade till. Språkproblemen gjorde att det var svårt att i tid bromsa de lokala grävarna och undersöka försiktigt. Fortsatta undersökningar bör ske med t ex studenter som grävande och lokala förmågor efter en introduktionsutbildning. Årets expedition blev betydligt större än planerat, liksom utgifterna. Istället för en till två personer för provundersökningen, blev vi fem personer (arkeologer), som skulle hållas med mat och logi, vilket gjorde att t ex budgeterad kostnad för tolk föll bort, liksom analyser. Det finns dock en oerhörd stolthet över denna första Svensk-georgiska Arkeologiska expedition, som rönt ett stort intresse hos både museer, media och myndigheter.

  I samband med undersökningen iakttogs byggnadslämningar i buskarna vid den bäck som rinner ut i Kvirila. Dessa kan vara av äldre järnålderstyp. Under den branta strandbrinken mot Kvirila, stack även flera långa stockar av bearbetat (?) trä ut horisontellt mot älvfåran. Från dessa togs prov för dendrokronologisk analys. De kan utgöra rester av utfallna stammar från stranden, eller resterna av någon ålderdomlig hamnkonstruktion på platsen.

Besiktning av nyfunna runliknande ristningar i Geguti utanför Kutaisi 20/7

  Under grävningen kontaktades undersökningspersonalen av lokala arkeologer i Kutaisi, vilka påträffat runliknande ristningar i slottslämningen Geguti utanför Kutaisi, belägen invid floden Rioni. Slottslämningen fanns här då Ingvars expedition passerade på 1000-talet. Ristningen hade påträffats i ett kalkstensblock som återinsatts i ruinen då denna restaurerades under 1900-talet. Den satt alltså inte i ursprungligt läge, utan hade placerats på sin befintliga plats i en fönsteröppning mot floden. Tecknen som ristats in var i två rader och fortsatte in under ett annat block. De var mycket runliknande, men inte överenstämmande med de runor som vi känner till. Dessa utreds av språkforskare i Uppsala, för att klarlägga ursprung och ålder, ett viktigt belägg för tidiga kulturkontakter. 

Besök vid State Museum of Georgia och Stadsmuseet i Tbilisi 21/7

  Den 21/7 genomfördes forskning i samlingarna vid State Museum of Georgia och Stadsmuseet i Tbilisi, varvid många föremål iakttogs som indikerar kontakter under framförallt tre perioder: yngre bronsålder, romersk järnålder till folkvandringstid, samt vikingatid. Från bronsåldern är bland annat halsringar och nålar av samma typer, under romersk järnålder till folkvandringstid filigranarbetsteknik i guld och även ornamentik och motiv, under vikingatid yxor, pärlor, kyrkoarkitektur (samma som de äldsta kyrkorna i Sigtuna), samt ornamentik och utsmyckningar.

Expedition till Lichtipasset 22-23/7

  Lichti bergen är en låg höjdrygg mellan norra och södra Kaukasus, som skiljer östra och västra Georgien och som Ingvar den Vittfarnes expedition var tvungen att passera mellan flodsystemet Rioni-Kvirila Tscheremila i väster, som rinner ut i Svarta havet och Mktvari (Kura) i öster som rinner ut i Kaspiska havet. En av de gamla färdvägarna över berget återfanns under expedition Vittfarne 2004, sträckande sig mellan byarna Zuare och Kvishketi. Enligt historieläraren i byn Zuare, Zurab Gongadze, fanns traditioner lokalt om att båtar hade dragits över här och ”Expedition Vittfarne” följde därför denna rutt över passet med högsta höjd 1152 m ö h. Halvvägs över vid en bäck fanns rikligt med boplatslämningar, där även keramik från romersk järnålder påträffades. 22/7 2005 besöktes platsen åter av undertecknad, arkeologerna Julon Gagoshidze och Gimi, samt historikern Tamaz Beradze, för närmare undersökningar. Det visade sig att här hade funnits en by, Old Sharagauli, fram till 1940-talet då den blev tvångsavhyst under Sovjettiden. Byn hade emellertid gamla anor och på en höjd invid vägen vid denna plats återfanns en kyrkogrund vilken enligt Gimi som var med från Tbilisi Universitet, arkeolog och historiker, samt expert på kyrkor, härrörde från en kyrka från 1000-talet, vilken var 12 x 7 m stor. Kovaktare på platsen berättade om en välbevarad kyrka från 500-talet några km innanför Zuare vid Nunisi och expeditionen fortsatte längs de branta och nästan borteroderade bergsvägarna dit.

  Det visade sig att kyrkan var en större, helt bevarad katedral, 26,8 x 12,7 m stor, placerad i NO-SV. Det verkade förbryllande med en så stor kyrka bland bergen, men Tamaz Beradze, som gjort en utredning om kulturminnesmärken åt Kharagauli kommun, berättade att hålvägen/stigen som passerade intill denna, hade varit den stora huvudvägen över Lichtibergen i äldre tider, vilket förklarade platsens betydelse. Denna väg gick något väster om föregående, från Nunisi, och slutade vid byn Kvishketi intill Mktvari (Kura), där en äldre befästning bevakade båda färdvägarnas östra del. Här passerade en viktig handelsled mellan Europa och Asien, vilken långt tillbaks i tiden utgjorde en nordlig gren av den s k Sidenvägen. I väster vid Vakhani intill Tscheremila fanns även en befästning från vår yngre järnålder. I samband med vårt besök vid basilikan i Nunisi, kom några kovaktare fram med fynd från platsen, vattenledningsrör från järnåldern. Vid närmare undersökning visade det sig att här även fanns terrasseringar och rikligt mer keramik från förhistorisk tid. Lämningarna härrörde från en större bosättning, samhälle eller stadsbildning. Platsen som sådan skulle vid en undersökning kunna berätta mycket om de långväga handelsförbindelserna i området.

  Övernattning i Kharagauli före återfärd till Tbilisi.

Expedition till Sasireti 24/7

  Den isländska sagan om Ingvar den Vittfarne berättare att Ingvar och hans män på återvägen blev lejda på kungens sida i ett slag mot en konkurrent om makten i området. Den Georgiska Krönikan har namnet på både valplatsen och deltagarna. Här anges att platsen var Sasireti strandskog vid floden Mktvaris strand. Sasireti ligger mellan Khashuri och Tbilisi i östra Georgien. Den deltagande kungen som tog hjälp av varjagerna var Bagrat IV och konkurrenten vasallen Liparit. I krönikan berättas också att Ingvar hade tagit med sig 700 av de 3000 varjager som han haft som följeslagare, när han fortsatte från lägret vid Bashi utanför Kutaisi och över Lichti bergen till Mktvaris dalgång.

  Vid expeditionen till Sasireti deltog förutom undertecknad Tamaz Beradze och Irakli Garibashvili. Någon strandskog fanns inte idag i Sasireti. Vi hade dock turen att träffa en lärare i den lokala skolan, Gela Demetrashvili, som visste att berätta att det fanns ett område som kallades ”Skogen” vid stranden av Mktvari p g a att där för flera länge sedan funnits en skog, efter information av en 80-årig bybo Wakhtang Bejitashvili. Han var vänlig och utvisade denna plats, vilken var ett begränsat område där ett mindre vattendrag, Tedzami, rann ut i Mktvari och mellan en befästning vid detta och utloppet i Mktvari, ca 800 m, med ett strandområde på ca 600 m. Området har aldrig undersökts arkeologiskt, men innanför finns lämningar av stora kurganer, där en undersökts och gömt en grav från århundradena f Kr. Expeditionen lyckades sålunda lokalisera platsen för slaget ca 1041 e Kr, där Ingvar med varjager deltog.

Planeringsmöte på State Museum of Georgia 25/7

  Tillsammans med arkeologen Julon Gagoschidze och historikern Tamaz Beradze, drogs riktlinjerna upp för de fortsamma gemensamma forskningsinsatserna inom project “Between East and West”.

1.   Studiebesök i Sverige under våren 2006, med seminarium där forskning       presenteras och färdigställande av SIDA-ansökan för ett gemensamt stort projekt.       Gunilla kontaktar Institutionen för Arkeologi och Museum Gustavianum och hör vem       som kan stå som värd för inbjudan (ansökan för finansiering har i dagarna skickats       in till SI från Museum Gustavianum).

2.   Sommaren 2006. Inventering av skandinavisk-liknande gravhögar längs floderna       och inprickning med GPS, för kommande ansökningar av undersökningstillstånd.

3.   2006. Georgiska arkeologer inventerar byggnader som fanns under 1000-talet, för       att finna om möjligt kortkvistrunor som kan utgöra ytterligare belägg för tidig       Skandinavisk närvaro (liksom Hagia Sophia i Istanbul med flera inskriptioner av       run-graffiti).

4.   Sommaren 2006. Metalldetektoravsökning i Sasireti strandskog.

5.   Sommaren 2006. Inventering efter lämningar vid den gamla färdvägen Nunisi       Kvishketi.

6.   Sommaren 2006. Geofysisk undersökning efter skeppsfynd vid Poti.

7.   2007-. Arkeologisk undersökningar av skandinavisk-liknande gravhögar vid floder,       på platser belägna långt från modern bebyggelse.

8.   2007-. Arkeologisk undersökning vid Nunisi för att utröna karaktären hos de tidiga       handelsförbindelserna mellan Kaukasus, Europa och Asien.

9.   2007-. Arkeologisk undersökning av vraket vid Poti.

Hemresa 26/7-27/7

Hemresa med Lufthansa via München. Ankost Arlanda den 27/7.

Sammanfattning

- Ett nätverk har bildats.

- Ett forskningssamarbete har inletts.

- Kontakter med antikvariska myndigheter har etablerats.

- Två möjliga brandgravar vid Simoneti.

- Inskriptioner med runliknande, men hittills bland de georgiska och

  Svenska kollegerna helt okända tecken, på block i det kungliga palatset

  Geguti vid Rionis strand, S om Kutaisi..

- Kyrkogrund från 1000-talet vid passet uppe bland bergen vid Likhti,

- Huvudvägen över Likhtibergen från Nunisi till Kvishketi.

- Stor bosättning från vår järnålder vid Nunisi. Här kan spår av tusenåriga kontakter   mellan öst och väst finnas, kanske också från Ingvars expedition.

- Sasiretis strandskog, där slaget mellan Bagrat med varjagerna och Liparit

Gunilla Larsson